Barnafödande

Tenta på fredag, jag håller som bäst på med njursvikt och olika blodsjukdomar. Intressant, men mycket att sätta sig in i på kort tid.

Tog just en paus då telefonen ringde och jag passade på att prata bort en stund med en god vän. Vi kom in på det här med barn och när man egentligen är redo, ingen av oss hade väl egentligen inget ordentligt svar. Dock var vi både helt på det klara med att det är upp till var och en när man känner sig redo.
Redo? Ja, det är inte konstigt att barnafödandet stiger i åldrarna med tanke på det samhälle vi lever i. En hög andel studerar på högskola/universitet och det är ganska naturligt att man efter sin examen vill hitta ett jobb och förhoppningsvis hinna jobba ett par år. Sitt boende är dags att se över och kanske byta innan det är dags för barn. Råkar man bo i exempelvis huvudstaden så vet vi att bostadssituationen där inte är den lättaste.

Dessutom ligger det i tiden att ha rest minst ett varv runt jorden med ryggsäck, ha hittat sig själv genom allehanda metoder som meditation eller terapi, ha "landat", känna sig trygg i sig själv, matcha sin partner och gärna veta det mesta om både graviditet, barnuppfostran och sin kommande föräldraroll. Allt detta utöver yrkesval, studier, karriär & framgång, ekonomi och barnvänligt boende.
Inte konstigt att man väntar.

På något sätt förstår jag de mammor eller pappor som gör revolt mot systemet med karriärshets och framgång. De som väljer att skaffa många barn, skaffa dem tidigt och sedan vara hemma med dem. För att de vill.
För dem borde alliansens förslag med ett kommunalt vårdnasbidrag som innebär att man faktiskt kan vara hemma med sina barn fram till dess att barnet fyllt tre år och få 3000:-/månad och barn skattefritt mot bakgrund att man inte utnyttjar den kommunala barnomsorgen.

För egen del tror jag absolut på revolut, en mindre revolution för den som vill. Fast på mitt sätt, i min värld och när jag är redo...
/Anna

Hipp, hipp hurra!

Carl von Linné skulle fyllt 300 år och firandet pågår för fullt här i Uppsala. Det märktes inte minst på min färd genom stan till och från skolan. Lite av sista april stämning råder, fast med en mer blandad publik, mer nyktert och mängder av blomsterarrangemang i hela staden.

/A

Kursstart och blodbrist

Det är mycket skola just nu, tenta på fredag samt rapportinlämning.
I måndags drog en ny kurs igång i invärtesmedicin, intressant och givande, men otroligt mycket fakta. Som tur är har vi en av utbildningens hittills bästa föreläsare, Östen Ljunggren som är professor i benmetabolism. Kunnig, jordnära och med glimten i ögat har han vunnit hela klassens intresse i ämnet redan från start. Imponerande!

I dagens SvD kan man läsa om tunna blodbristen både i Stockholm och Göteborg som är extra oroväckande såhär inför storhelger. Det råder akut brist på blod och följderna kan bli förödande vad gäller akuta operationer och större olycksfall om det vill sig illa. I Stockholm säger man sig behöva 1000 stycken nya blodgivare de närmaste dagarna för att täcka behovet.

Ger du blod? Om du är mellan 18-60 år, väger minst 50 kg och är du välkommen som blodgivare. För min del är det en naturlig insats om man har möjlighet, för egen del har jag för låga hemoglobinvärden och får därför inte lämna blod.

Imorgon kommer Björn hit och stannar hela helgen, jag ser verkligen fram emot det!
/A

Sedan sist

Välkommen tillbaka,

Länge sedan sist, har inte så mycket att skylla på. Konstaterar helt sonika att det inte blivit några blogginlägg på länge.

Praktik på strokerehab i sex veckor är precis avslutat, faktum är att det ska bli ganska skönt att komma tillbaka till skolan igen (trodde aldrig jag skulle säga det högt!).

Har även passat på att bli sjuk med halsont, feber, förkylning, hosta och så pass hes att det var ett mindre uner att jag klarade mig helskinnad igenom slutbedömningen och patientfallsredovisningen förra torsdagen.

Brödbak precis avslutat och jag tänkte gå ut en sväng i det fina kvällsvädret innan rapportskrivande åter stundar.

/A